IT'S A HARD TIME LIFE FOR US

Jag lever i förnekelse. Den här bloggen är inte, inte, död! Här kommer en liten uppdatering, hursomhelst.

• Jag. Är. Ganska. Död. Förra veckan jobbade jag 45 timmar. Den här veckan har jag jobbat 21 timmar - på 2 dagar.
• Jag åkte till London för att festa och ha kul. Jag jobbar och sliter som ett djur för att ha råd att festa och ha kul. Tyvärr saknas tid för att festa och ha kul. Hmm.. den här ekvationen går inte ihop.
• Det finns verkligen fler australienare och spanjorer här än engelsmän. Ska man skratta eller gråta? Australienare är ju en aning konstiga har jag märkt.
• Våran landlady. Häxan. Vägrar gå med på att låta oss flytta, trots att "överenskommelsen" säger något annat. På söndag morgon flyttar Raffe och jag ändå, whether she likes it or not. Ay Caramba, vad rebelliska vi är.
• Jag har ÄNTLIGEN fått bankkonto, internetbank och bankkort. Great. Nu saknas bara lönen. Fredag. fredag, frreeeedaaaag.
• Fredag är också Dagen. Solsken, värmebölja, ledigt, lön, utgång. Boo-yah!
• Raffe är sitt vanliga jag. Dejtar lite folk här, och lite folk där. Ibland lagar hon mat åt mig. Och jag går till jobbet och tjänar ihop vår brödföda. Vi är kärnfamiljen #1.
• Klorvattnet börjar gå mig på nerverna. Håret känns som en kvastborste.
• Jag har aldrig varit en serie-människa. Har inte haft tid att kolla på tv de senast åren. Numera är jag en stolt följare utav: Glee, The Vampire Diaries (som egentligen är smärtsamt dålig), True Blood, Sex and the City... fick jag med alla nu?
• Hur många serier Raffe följer ska vi inte ens tala om.
• Nä, nu får jag ta tag i mitt liv här och hitta på något nyttigt att göra. Livet går ju inte bara ut på att jobba och festa. Ah, kanske ska man ta och kolla på lite Glee innan läggdags?

Hoppas ni känner er lite klokare nu.

TRANS-MOMENTS

Jag måste sluta med mina trans-moments på tuben. Jag har en tendens att placera mina tankar, och min blick, någonstans långt ifrån verkligheten. Denna dåliga vana är dålig för oftast leder det till att jag missar min station och hamnar vilse (nja, riktigt vilse blir man ju inte eftersom det finns tube-kartor överallt).

Inatt när jag skulle hem från jobbet hoppade jag på en av de sista tubetågen för dagen. Plötsligt rycker jag till och inser att jag inte har koll på vilken nästa station är. Hade jag redan åkt förbi Oxford Circus? Men ikväll hade jag turen på min sida och kunde kliva av vid Oxford Circus, istället för någon stökig förort i zon 7 - mitt i natten.

Usch ja, borde verkligen sluta med mina trans-moments.

EN PARANTES: JAG KÄNNER INTE KLORSMAK AV KRANVATTNET LÄNGRE! Måste betyda att jag hamnat i någon slags Fas 2 av min London-experience. Så trevligt!

CELEBRATION: 1 MÅNAD

Attans. Nu blev det inget inlägg såhär på Raffes och min "1 månad i London"-dag. Klockan är 00.00, eller 01.00 i Sverige.

Men ändå, tänkte att det skulle passa bra med en liten sammanfattning av våran första månad i London.

• De första två veckorna var slitsamma. Jobbletande och bostadssökande på en och samma gång tog på krafterna. (och på fötterna - skavsår - aj)
• Jag undrar hur mycket klor jag har fått i mig genom dricksvattnet, under den här månaden. Jag dricker säkert en pool om dagen.
• London är smutsigt. Sverige är rent.
• London består 50% av australienare.
• Jag gillar mitt jobb.
• Jag bränner händerna minst 2 ggr per dag, då jag vill tvätta ansiktet i varmt vatten. Engelsmännen envisas dock med en kran för skållhett vatten och en kran för iskallt vatten. Begreppet lagom existerar inte här.
• Mjölken är nästintill odrickbar här. Svensk mjölk, ja tack! Milko!
• Raffe tar hand om mig här. Lagar mat nästan varje dag åt mig. Jag skäms.
• Jag har bestämt mig för att börja snylta på drinkar för att komma undan med billigare utekvällar. Dock är drinkarna här på en rimlig prisnivå. Man måste inte vara miljonär för att ha råd med dem.
• Jag är inget stort fan av tv-serier, men nu har jag börjat följa Vampire Diaries (en pinsam Twilight-kopia) och The Big Bang Theory. För att inte glömma Sabrina Tonårshäxan - som jag alltid kollade på i mellanstadiet.
• Jag saknar inte svensk mat. Eller tja, Rakel lagar ju köttbullar åt mig så det finns ingen anledning att sakna.
• Det bästa med London är att man kan gå ut vilken kväll som helst. Gött mos.
• Jag känner mig som en storstadsmänniska när jag åker med tuben till jobbet. Jag vet exakt var utgångarna är, var på tåget jag ska kliva på för att vara mest tidseffektiv och då jag suckar åt förvirrade turister som blockerar "snabbfilen" på rulltrappan.
• It is FREEEEEZING here. Om ca 15 dagar bör det vara juni. Hmm, kan det verkligen stämma? Hur har ni det i Sverige?

Japp, sätter punkt här. Hur jag har firat dagen då? Jobbat. Men jag får hitta på något i helgen.

BENNY MED BILEN

Salutations!

Idag har jag återigen en ledig dag. Gillar dessa dagar. Känns som om jag ständigt jobbar. Men jobbet är kul. Eller ja, folket på jobbet är roliga, vilket gör det lite mer uthärdligt att jobba.

Efter jobbet i lördags hängde jag på Raffe och hennes span/kille/date(?????) ut. Dessa 2 hade fixat en "date" åt mig med. Men den människan var inte en rolig en, han lyckades inte direkt framställa sig som en charmig kille.

För det första var de otroligt försenade eftersom den här killen, låt oss kalla honom Benny, hade en klocka som gick fel. När klockan var 10 pm trodde Benny att klockan var 8 pm. Hur lyckas man med det?

När de väl anlände till min restaurang kunde de inte komma in för drinkar, då Benny hade bestämt sig att ta med sin kära bil och inte kunde hitta parkeringsplats. Så jag och Raffe fick lämna kvar(!!!) våra T.H.E. Chocolate Nuclear Bomb drinkar. Det kallar jag alkoholmissbruk!

Vi hoppade in i bilen och åkte norrut. Resan till klubben tog sin lilla tid p.g.a. Londontrafiken. Att ta tuben skulle ha varit mycket smidigare. Sedan lekte Benny lite med bilen också, ni vet, körde lite vingligt sådär. Det var jättekul. Inte alls idiotiskt...

När Benny skulle fickparkera dyker en buss upp bakom honom som hindrar honom att backa in. Då presenterar Bennys charmigt aggresiva sida sig. När han ändå äntligen kan fickparkera lyckas han krocka med den parkerade bilen bakom, trots sin pipande krock-varnare. Hela situationen var otroligt pinsam.

Benny var även otroligt osocial och kort. Kan ju nämna att han gick hem ganska tidigt. Inte mig emot. Bättre lycka nästa gång?

PORTFÖLJEN

Igår när jag och spanjorerna (Helan och Halvan kallar vi dom för) satt på tuben till baren såg jag en svart portfölj stå alldeles ensam vid ett säte.

Min första tanke: en bomb.

Vi satt och småskrattade för alla tänkte på samma sak. Lite smått paranoid är man allt här i London, då de tidigare iår varnade för att London är ett hett mål för attentat just nu.

Ja, vi fnissade åt våra fåniga fantasier... men innerst inne ville vi bara bort från det tåget så snabbt som möjligt. Vi räknade stationer. 6 stopp till. Nej, skulle vi kanske ta och gå av lite tidigare? Och åkte inte tåget lite väl sakta? Det var nästan som att vi spelade rysk roulette - ingen skulle fega ur här inte. Så där satt vi. Med den svarta portföljen mittemot oss. Och fantiserade om morgondagens stora, tragiska headlines.

Just när jag kände att kallsvettningarna höll på att ta över helt och hållet, kom det en vakt och tog väskan med sig.

Tack gode gud. Så kvällen blev väl ganska lyckad ändå, antar jag.

THANK GOD

Äntligen ledig. 2 dagar. Nog för att jobbet är roligt, men igår hade vi ett privat event och jag blev tvungen att jobba 12 timmar i rad. När jag sedan skulle hem med nattbussen, som aldrig kom, blev jag lite less. Efter 45 minuter i kylan dök den upp.

Nu ska jag bara njuuuuuutaaa (och festa).

STATUS EFTER 3 VECKOR I LDN

GOOOSH! Jag är helt slut. Nu är äntligen min utbildningsvecka slut. Jag har haft ungefär 0% fritid, då timmarna efter jobbet har gått ut på att plugga till prov. Och eftersom jag är så slut orkar jag inte skriva en fin liten historia om vad jag har haft för mig senaste veckan. Istället litar jag på att den gamla hederliga punktlistan kan förmedla detta!

• T.H.E. Chocolate Nuclear Bomb. Drinken, som jag Korven och Munken fantiserade ihop under IB-tiden, finns redan!!!! Den heter Vanilla Bay och innehåller bl.a. Baileys, glass, Kahlua och Oreos. Den finns på min restaurang och den är så god att jag svimmar.


• Jag gav komplimangen "dina döttrar är otroligt söta" till en indisk mamma. Problemet var att en av döttrarna i själva verket var en son. Eheh...


• Vi träffade ett par svenska ungdomar här i London. Jag och Raffe tänkte vara snälla och visa dem ett partyområde här i storstan. Men de var för gnälliga, och jag och Raffe alldeles för trötta för party. Så vi lämnade dem på klubben, sa att vi bara skulle gå och äta något lite snabbt, och sedan stack vi därfifrån.


• Vi har varit ute med spanjorerna vi bor med. Sjukt kul. Efteråt åkte vi hem, satt och kollade på sjuka Youtube-klipp och gjorde parodi på polacken som bor i samma hus.


• Apropå polacken som bor här. Han är en alkoholist och har inte alla hästar i stallet, så att säga. Häromdagen steg han in i vårat rum. Muttrade något om att han inte gillar lögnare och sedan kysste han våra händer. Yuck!


• Slutade tidigt idag. Klockan 20.00. På onsdag och torsdag är jag ledig. Dessa dagar stavas således P-A-R-T-Y. Men Raffe jobbar då. Så det gäller att hitta substitut. :/
  
  

POLICE! OPEN THE DOOR!

Igår morse, när jag stod och fixade mig för jobbet, stannade en bil utanför vårt hus. Ut steg 4-5 personer som satte på sig skottsäkra västar, innan de knackade på våran dörr. En aning chockad och smått orolig gick jag ner för att öppna dörren. Polisen. De visade upp en bild och frågade om jag hade sett mannen, vilka som bodde här, vem som ägde stället, var jag jobbade, hur många rum det fanns etc. Kände mig som en biperson i en brittisk kriminalserie. Eheheh, vad har vi egentligen hamnat på för ställe? :O (hade dock aldrig sett personen på bilden)

Nu har jag haft min 1:a riktiga dag på jobbet. Eller jag utbildas fortfarande. Hade ungefär 12 timmar på mig att lära mig menyn och bordsnummer. Och då skulle jag hinna sova också. Jag failade på meny-testet och skulle enligt regler skickas hem för dagen. :(((

Men jag fick stanna. Phew! Vilken början liksom. Sedan fick jag hjälpa till att ta emot gäster och sätta dem vid borden. Mycket att hålla reda på nu i början, men jag tog mig hem levande igår så... förhoppningsvis fixar jag det ikväll också.

Börjar 15.45 och har omprov på menyn och floater/seater test. Plugg, plugg. Hej, hej.

DAG 1 PÅ JOBBET

Trött.

Idag har varit en produktiv dag. Jag och Raffe vaknade i vårat nya hus, i vårat idylliska kvarter. Vi promenerade till matbutiken och köpte lite mat. Promenerade hem igen. Och sedan slängde jag en macka i munnen och en flaska vatten i handen och powerwalkade till tuben. Jag hann i tid till mitt nya jobb med nöd och näppe. Mitt nya jobb, är direkt översatt visserligen restaurangvärdinna, men ska man vara mer korrekt är jag egentligen en hovmästare... mästarinna(?).

Efter tusen signaturer, ett par timmar med information och lite gluffsande av mat var det tack för idag, slut för idag. Men så fort jag förstod att jag börjar 11 imorgon, och även har 2 test då, insåg jag att det inte skulle bli något BBQ hos Björne och Snigel (våra kompisar) för mig.

Så nu är Rakel och BBQar och ska vidare ut ikväll. Medan jag sitter här. Och ska plugga. Hmm... får en känsla av déjà vu.

KORVEN + SEXGALEN ENGELSMAN = MY MISSION

Saker och ting går i alla fall framåt här i London. Vi har kirrat boende idag. Det blev västra London till slut. Jättemysigt ställe. Parker och grönska i närheten. :) Dock förstår jag verkligen inte varför i hela världen engelsmännen ska ha heltäckningsmatta överallt. Dvs. på toaletten.!SNUSKIGT!

Annars har vi varit ute ganska mycket denna helg. Eftersom min goda vän Korven (som interrailar genom Europa just nu) är singel, har jag lovat att ragga engelsmän åt henne. Som den otroligt goda vän jag är, väntade jag inte alls länge med att börja uppfylla mitt löfte till henne. I lördags, på en bar i mysiga Islington, kryllade det av killar som jag förstod skulle kunna vara sugna på lite Korv (okej, låter heeelt fel, jag vet). Jag tog mod till mig, gick fram till dem, lämnade Korvens Facebook och sa att jag ville ha porriga meddelanden i hennes inbox.

Det verkade fungera i alla fall. Korven har faktiskt fått ett meddelande. Återkommer om detaljer snarast. Så roligt! Hoppas det blir något mellan henne och den sexgalna engelsmannen.

Vi har även upptäckt London lite grann. Kan äntligen bocka av British Museum och National Art Gallery från min lista. Att äntligen se THE OBA HEADS var häftigt. Obas är häftiga.

BBOJ

Jag vet inte hur jag kunde glömma nämna detta i inlägget från imorse men.... jag har fått jobb! Restaurang värdinna. Alltså ta emot gäster och placera dem vid borden. Helt ok faktiskt. Men det är lätt hänt att man glömmer en sådan detalj när ens värld kretsar runt fest. He-he.... Bra förresten att jag skriver upp det här. Då kanske jag kommer ihåg att jag måste GÅ till jobbet också. Det handlar inte bara om att HA ett.

NOT SO FUNKY

Igår fick jag verkligen en "småstadtjejerna kommer till storstan"-känsla. Våran lilla svensk-trio skulle ut på en klubb här i London. Vi som gillar att vara ekonomiska hittade en klubb med gratis inträde för tjejer. Vi hittade den på internet alltså. Men när vi väl kom dit, hittade vi den inte.

Istället betalade vi 10 pund för att gå in på ett annat ställe, på samma område. Nyfikna och förväntansfulla insåg vi ganska snabbt att vi hade stigit in ett litet diktator-samhälle. Direkt när vi kom in skulle de kontrollera våra väskor. Sedan slussades vi vidare mot kassan och garderoben, där det gavs order om att hålla sig så tätt intill väggen som möjligt. Stora vakter fanns precis överallt. När vi väl kom in till baren, andades vi ut för att vi hade klarat oss in. Ungefär som när man spelar tv-spel och klarar en nivå. Men lyckan var inte långvarig. Vi tänkte hitta ett bord att sätta oss vid men nej, nej, för att sitta ner skulle man behöva spendera minst 500 pund(!!) under kvällen.

Vi löste problemet med alkohol istället. I baren beställde vi varsin drink. Alla tre 14 pund fattigare men lite lyckligare. Vi stod med våra drinkar, kände oss äntligen ganska "safe" när bartendern marscherade fram till oss och talade bestämt om för oss att det inte var tillåtet att hänga vid baren.

Den klubben var inte riktigt "my cup of tea" så att säga. Och även om vi inte passade in där, måste jag säga att killen, som verkade vara chef där, en kort liten asiat-diktator, såg ut att vara handgjord för det stället.

PICS FRÅN HYDE PARK

Igår var jag, Raffe och Al på en afterwork. Ehehehe. Ja, efter vilket jobb kan man fråga sig då?

Dock var jag på en intervju igår. Tja, det var inte en intervju heller... för jag behövde inte svara på några frågor. Förutom ett par frågor om Sverige. Men han som intervjua mig var en störtskön typ. Otroligt rolig.

Men tillbaka till afterworken då. Vi hittade ett jättemysigt ställe där Al och Raffe beställde 2 öl(!!) och jag en whiskey. Vi höll våran kvällbudget väldigt bra. Vi pratade med ett par trevliga engelsmän. Och vi hann med tuben hem(!!) Lyckad kväll.

HUGGE HAS ARRIVED

Hejsan hoppsan igen!

Denna vecka började otroligt positivt måste jag säga. Lilla AL/Hugge/Annelise hörde av sig och berättade att hon hade planer på att besöka London. Igår kväll anlände hon. :)

Vi har fortfarande inte hittat bostad. Det är så jäkla svårt. Det är dyrt och skabbigt. Och det som inte är skabbigt är snuskigt dyrt. Ja, nu tror jag att vi får ta det vi får helt enkelt.

Just det! Rakel rymde från del 2 av sin arbetsintervju. Haha. Bokstavligt talat. Det var inget för henne.

Igår var jag och Raffe och vandrade lite i London. Hyde Park är verkligen helt underbar. Sedan har jag upptäckt Europas största shoppingcentrum. Det verkade inte alltför stort, men visst kom jag lite vilse.

HEJ HÅ

Eheheheeee.... för någon timme sedan såg jag typ 20 små, små, skolungdomar marschera in på vårat hostel. Nu hör jag små barns röster skratta, skrika, hojta i korridoren utanför. Det kan inte vara sant....

Men okej, så länge som vi har rummet för oss själva så står jag ut med det. Men nu. Nu pallar jag inte söka fler jobb så nu går jag ut en sväng på promenad. :)

Hej så länge!

VECKA 1 HAR PASSERAT

Hm, idag är första dagen då jag är riktigt uttråkad i London. Det är egentligen lätt att råda bot på. Det är ju bara att gå ut. Men jag måste sitta inne.. och söka jobb. Raffe är förresten på del 2 av intervjun hon hade igår.

Igår glömde vi helt bort att vi hade en rumsvisning kl. 6 pm. Sedan hörde den som vi skulle till av sig. Så vi kastade oss på tuben till zon 3, i södra London. Vi var framme i någonstans kl. 9 pm. Det var mörkt och främmande. Men jag måste ärligt säga att det var den första lägenheten vi båda känt starkt för. Får se vad det blir. :)

Just det, vi är typ kompisar med alla som jobbar på hostelet nu, haha. Vi är ju dom enda som bor här... typ.

FÖRVÄNTANSFULL FÖRÄLDER

Hello! (med brittisk accent)

Just nu är min Partner in Crime, Raffe, på väg till sin första arbetsintervju. Läskigt! Läskigt! Jag själv sitter som en förväntansfull förälder här på hostelet.

Men om en halvtimme ska jag på rumvisning. Dagens 2:a rumsvisning. Ja, herrejösses vad vi har flängt runt och tittat på olika ställen att bo på. Men man hittar alltid något negativt; standarden är inte den bästa här i London och häromdagen stötte vi på en potentiell lägenhetspartner som satte krav på oss som endast en förälder skulle göra. Uschbusch! Den tackade vi nej till. Jakten fortsätter. Jakten på en bra bostad. Och även jakten på snygga engelsmän såklart. Och jakten på jobb.

Något positivt är dock att vi ÄNTLIGEN är helt ensamma i vårat 12-bädds rum. Vi leker Inte-Nudda-Marken mellan alla sängar ganska ofta nuförtiden. Med andra ord: vi har kul här i London.

PREMIÄR FÖR PARTYTÄLTET - LONDON 2 EDITION

ÅH vad jag ÄLSKAR London. Vi har det så sjukt underbart kul! Hela tiden! Igår var vi ute med australienarna som vi träffade första dagen. Vi åt malaysisk mat på ett ganska mysigt ställe. Sedan åkte vidare in mot stan och hamnade på en australiensk klubb.

Vi passade såklart på att ragga på lite engelsmän:
Jag: Tycker du att jag luktar fisk?
Engelsman: Haha, va? Nej, nej du luktar inte fisk.
Jag: Jaha, hmm, vad konstigt! Alltså du verkar vara en kille man kan lita på... det är så här att... jag är egentligen en sjöjungfru.

Efter en stund där åkte vi vidare mot Leicester Square och blev lurade till någon konstig klubb. Men det gjorde så lite för australienarna är helt galna. Jag dog av skratt flera gånger om.

Ett stort plus är att ALLA i rummet har åkt iväg nu. Skönt. Det luktade otroligt mycket svett när städerskan tog bort lakanen från ensamvargens säng. Nej, just det han duschade/tvättade sig aldrig... urk. Ikväll ska vi titta på 2 lägenheter. Pjuh. Mycket som händer.

VÅRA RUMMISAR

Eftersom det kan bli lite tråkigt i längden att läsa om mig och Raffe, så postar jag nu ett inlägg om våra kära rumskamrater.

När vi flyttade in till vårat rum bodde vi en natt med ett par störtsköna australienare. Dock hade de hittat bostad redan och stack ganska snart. Imorgon ska vi äta ute med dem.

I vilket fall som helst, nu bor det nästa bara underliga typer här:

- 3 fjolliga finnar. De går runt i endast kalsonger HELA tiden och spänner sig. Då de inte spänner sig utövar de följande rutin:
1. Sover
2. Duschar
3. Smörjer in varandra i lotion
4. Sprayar parfym på sig
5. Sover
Okej, ibland går de ut för att röka och ibland (ganska ofta!) kliar de sig i skrevet.

- Ett ganska normalt engelskt par. Syns inte, hörs inte.

- 1 ensamvarg. Han gjorde sin entré i rummet. Sa hej. Frågade hur många som bor i rummet. Klädde in sin våningsäng i ett lakan så att man inte kan se in... och ja, där spenderar han sina dagar. Instängd i sin lilla koja.

VAD VI EGENTLIGEN HAR FÖR OSS, HÄR I LONDON

Hej hej! Så nu är vi inne på dag 2 i London. Eller dag 1 - egentligen - vi kom ju igår kväll. Idag har vi i alla fall fixat engelskt mobilnummer, tunnelbanekort och skrivit ut cv:n. Imorgon tar vi Londons arbetsplatser med storm. Men ikväll ska vi bara slappa, dricka Baileys med mjölk och äta Williams biskvier. Jag hoppas att ni njöt av filmen som jag har lagt upp. Nu är våran mörkaste hemlighet avslöjad.

INLÄGG #100

Passar på att blogga mitt 100:e inlägg från London alltså.

Resan hit gick jättesmidigt. Nåja, ända tills vi skulle ta oss från Heathrow till hostelet. Vi missade faktumet att Heathrow Express (18 minuter) var ett vanligt tåg, inte ett tunnelbanetåg. Så vi tog tuben till hostelet istället. Dvs. över 1 timmes resa inklusive släpande av 30 kg bagage uppför (inte rull) trappor! Gött!

Nu är vi på hostelet och nördar oss på internet i alla fall. Vi har ätit. Vi delar rum med 2 australienare och en tjej från okänt land OCH nu klev det just in en tjej till.

Men, nu är jag döslut och skall sova.

NEJ! MÅSTE BERÄTTA: Satt bredvid en äkta munk idag på flyget. Då tänkte jag på dig Munken. Du skulle ha gillat honom.

TA-TA SWEDEN! (FINALLY!!)

Dagen har anlänt! Idag flyttar jag till London. (en parantes är dock att jag inte har bostad eller jobb där än, så det kanske inte blir en långvarig flytt, he-he...)

Blev ni överraskade? :D Säg ja, säg ja!

De flesta har nog inte undgått denna plan, men om jag själv fick välja skulle jag inte avslöjat detta förrän man var på plats i London. Jag lever och andas för överraskningar, kära ni. Och på tal om överraskningar, vem tror ni har haft körkort i snart en vecka nu?

London i alla fall. Jag anländer till storstan kl.17.40 (tror jag) med resesällskap, ingen mindre än, Raffiga Raffe!

Förutom 28 kg av mitt liv kommer jag ta med 2 bra motton: "Man skiter och dör ensam." och "Dä årdnär säjj!" Det första antyder på att i slutändan är det väsentliga i livet att man är nöjd med hur man har handlat, och det andra är värmlänningarnas egna påhitt som stämmer ganska bra. Alltid ordnar det sig på något sätt.

Men trots att jag skiter och dör ensam, är jag baskemig inte ensam i min flytt till London och det känns super.

Ja, jag tror jag sätter punkt här. Bye - for now..

DAGEN FÖRE DAGEN

Idag har jag hunnit med mycket. Jag kan fortfarande inte förstå att det är imorgon det händer.

Hursomhelst, har jag:

Växlat valuta på banken. Sparade 100 kronor(!!!!) genom att inte växla på Forex. Okej, inte så värst mycket vinst. Men om man räknar om sparade pengar till antal Ben&Jerry glassar så har jag gjort en otroligt bra deal.

Tvättat fötterna + gjort pedikyr. Skäms för att avslöja detta men... det var ett heltidsarbete. Har inte tagit hand om fötterna på ett tag så ni kan ju tänka er (om ni vågar) men nu är dom så fina och rena att vem som helst skulle kunna äta dem till frukost.

Nog om mina fötter. Jag har även lagat kycklingsallad, ätit kycklingsallad, ätit fruktsallad med glass, tvättat, packat, pluggat, säkerhetskopierat bilder till externa hårddisken och nu ska jag duscha.

Men känns ändå som om jag har 1000 saker kvar att göra. Gissar på att det blir en sen kväll.

HEM KÄRA HEM! 2

-Springa i den svenska härliga naturen/skogen. CHECK!

- Äta spaghetti & köttfärssås på en lördag samtidigt som Goran Bregovic spelas ur högtalarna. CHECK!

- Gå ner till sjön och känna på vattnet (nej! just det! fortfarande is! :/). INTE CHECK!

Däremot har jag också hunnit med:

- Saft (hej, jag heter Drutten är 7 år och dricker inte kaffe) och bullar i vårsolen hos grannarna.

- Ett par bilturer i vårsolen.

- Fotat cyklar (och mamma poserade i bikini framför).. vi ska sälja cyklarna. Skämt åtsido. Alltså jag har fotat cyklar och vi ska sälja. Men tack och lov så stod inte mamma och poserade.

HEM KÄRA HEM!

3 saker jag bara måste hinna med innan the Day:

-Springa i den svenska härliga naturen/skogen.

- Äta spaghetti & köttfärssås på en lördag (idag alltså) samtidigt som Goran Bregovic spelas ur högtalarna (vår familjs hemliga och udda tradition).

- Gå ner till sjön och känna på vattnet (nej! just det! fortfarande is! :/).

KILLEN SOM GLÖMDE STEG 1 OCH 2

Jag står inne på bokhandeln och spanar på en hylla. Plötsligt känner jag en arm långsamt smyga sig runt min midja. En aning överraskad tittar jag upp för att se vem det kan vara. Jag förväntar mig att upptäcka ett bekant ansikte - d.v.s. någon vän som har fått syn på mig och skämtsamt vill hälsa på mig. Istället ser jag ansiktet av en okänd kille ~25. Men jag är står kvar. Säger ingenting. Stirrar förundrad. Funderar över vem av mina bekanta det kan vara, försöker placera ansiktet. Men jag lyckas inte. Jag lyckas verkligen inte!

Killen tittar på mig och hälsar bekvämt: hej! Fortfarande med armen runt min midja.

Lite smått hjärndöd får jag endast fram ett 'eeeeeee?'

Då tittar killen på mig igen en stund och plötsligt rycker han till: Oj, förlåt!! 

Han drar tillbaka armen (äntligen!) och brister ut i ett nervöst skratt och jag gör detsamma. Sedan småspringer han snabbt iväg bland hyllorna, och ut från butiken. Utan ett ord till.

Ja ni, vissa kan verkligen inte det där med att ragga. ;)

(eller så liknade jag bara hans flickvän väldigt mycket..)

Men alltså... jag kände verkligen att vi "connectade" ett tag däremellan.

ANSWER

No! They didn't even nibble at me. Phew!

QUESTION

Will they eat me alive?

EN DATE MED FABIAN, NÅGON?

Denna dag har minst sagt varit intressant. Jag ville experimentera lite på syrran med smink. Ifyllda ögonbryn blev ganska snabbt till ett unibrow på henne, som blev till ett unibrow och mustasch på mig, som utvecklades till skägg på henne. Och vips! så var vi båda män; Johan och Fabian.

Sedan vandrade vi ner till vardagsrummet där mamma och A satt. När mamma brast ut i skratt konfronterade och anklagade vi henne för att vara elak och förolämpande.

Syrran blev smutskastad, kallad babyface och jämförd med Leonardo Dicaprio. Själv fick jag komplimanger för att se ut som en vacker (men sliskig) man.

Kanske bör man göra ett könsbyte - om man nu är så vacker som man?

Vad kan jag säga? Jag kan bara begära. Psykiatrisk vård.

PÅSK=ÄGG? PÅSK=GODIS!

Glad Påsk På Er Allihopa!

Hoppas ni har en bra dag/helg med mycket ägg, godis, påskharar, kycklingar osv.

Idag har jag och mina syskon letat ägg i trädgården. Av mig, min bror och min syster var den mest entusiastiske i gänget nog JAG! Bakgrunden till detta kan kanske vara den godis/sötsaks-brist vi har haft här hemma i ett par veckor nu. Så där sprang jag runt i trädgården hyperventilerandes med en manisk blick (som sa något i den här stilen: Socker! Sockeeerrrrr! SOCKEEERRRRR!). När jag hittade ägget skrattade jag högt och hysteriskt. Folket omkring mig, d.v.s. min familj, funderade på om jag inte var lite besatt av någon demon.

Sockerdemonen i så fall! :S

BRUNA BEN. SOLBLEKT HÅR.

Hittade dessa bilder i min dator igår, av en slump. 1 April 2009. För exakt ett år sedan satt vi där, lapade sol, drömde om Barcelona och komposerade egna låtar som involverade "bruna ben, och solblekt hår", medan vi oroade oss för kommande exams. Känns som om det var igår.

PLEASE NOTE

Denna morgon har jag haft en tenta. Måste säga att det känns lite festligt att sitta i sängen och göra ett prov. Fast det är inte helt enkelt då man känner att man lätt kan gå iväg för att göra något annat; äta, titta på TV, surfa lite, hämta posten osv.

Men jag klarade att stå emot frestelserna. Frågan är om jag klarade tentan...

POWER TO ME

Woohooo. Jag lyckades. Trots att jag hade världens bästa ursäkt att inte träna (iskallt spöregn), snörade jag på mig gympadojjorna och gav mig ut på en 6 km tur. Såg ut som en blöt hund efteråt.

Mäkta stolt. Morgongrottmänniska no more! Jaja, nu är det bara att försöka rulla ur sängen 13 gånger till. Hur det nu kommer gå..

MÅL

Imorgon klockan 9.00 skall jag ut och jogga. Punkt. Slut.

Sådär. Hallå på er. Jag kör med lite stress-psykologi här. Kanske kommer jag iväg på morgonen om jag skriver det här, och känner lite press på mig. Hade tänkt börja jogga varje morgon i 2 veckors tid. Trots att det bara gäller 2 veckor så är detta ett stort mål för mig. Jag är icke, ICKE, en morgonmänniska. Föredrar helst att springa i mörkret. Som kackelackorna ungefär då. Det är jag och kackelackorna. Kackelackorna och jag.

Det är härligare att springa i mörkret, för man ser inte hur långt man har kvar, haha. Men imorgon bitti hörni! Får se om jag lyckas. Chansen är en på hundra... eller tusen... hmm, det kanske blir så att jag bara joggar ett varv runt huset...

I CAN SEE WHY THEY CALL THEM DEADLINES

Gud vad saker och ting håller på att dra ihop sig. Jag är otroligt nervös. För varenda ting. Innan jag drar iväg har jag 3 viktiga saker att klara av. Minst. Jag har 1000 deadlines. En redan imorgon. Det känns som förra våren. Innan exams. Ni som har erfarenhet av det vet vad jag menar. Det tar aldrig slut. Livet består av deadlines. Men så härligt! Och så lite snöblandat regn på det. Och jag är fortfarande missnöjd med min klippning från i torsdags. Hade en ny frisör. En usel frisör. Vilken supermix!

Kom hit 13:e april så jag slipper eländet.

Usch, min blogg blir mer och mer en ventil för allt negativt. Dags att gaska upp sig. 3 veckor. Nu kör vi! Som vi brukade säga förra våren (fantasilöst nog): "Det kommer gå bra!".

FÖRRÅDSRENSNING DEL 2

Idag har jag nått fram till de allra dammigaste lådorna i min garderob. Där har jag bl.a. hittat gamla dagböcker från när jag var 13 år. Såklart var jag tvungen att läsa dessa och jag vill bara tala om hur GALET PINSAMT det är! Jag sitter och skäms (och delvis skrattar/gapskrattar/skrattar så att tårarna sprutar). Med risk för att låta som en pensionär: det var andra tider det. Egentligen vill jag bara slänga böckerna så jag kan låtsas att dessa sidor av mig själv aldrig någonsin har existerat. Men jag sparar dem. Och är glad över att utvecklingen har gått framåt. Haha!

Rättning: Och är glad över att utvecklingen har gått framåt... för det mesta...

MEN VARFÖR ICH AVSKY ÖL?

Min mammas kusin har tagit reda på vårt släktträd fram(bak?) till början av 1800-talet. Sedan har hon lagt in det på en sida på nätet, där man kan logga in och ladda upp sina egna bilder. Tycker det är så häftigt. Jag härstammar tydligen från en bunt tyskar och svenskar. Ok. Inte speciellt förvånansvärt då Estland har varit en del av både Sverige och Tyskland. Ja, nu undrar jag bara hur det ligger till på pappas sida..

DEN SOM HAR FLEST SAKER NÄR DEN DÖR VINNER!

Idag har pluggat precis HELA dagen. Okej, förutom en stund då jag satt och rensade i förrådet. Jag har så sjukt mycket onödiga grejer. Mycket onödiga grejer består främst utav:

• Asiatiskt krims-krams; jag har inte ens varit i Asien, men har en galen mängd saker därifrån. Bl.a. ett par exklusiva ätpinnar, någon doft-ask, en hänga-i-taket-sak. Men alla dessa saker är presenter och man vill inte slänga sådant man har fått. Så de samlar damm i förrådet. Känner mig hemsk!

• Elektronik; ett par lådor som man får mobiler, kameror, mp3:er levererade i. Dessa lådor innehåller numera bara en bunt instruktionsböcker på svenska, engelska, finska, kinesiska, egyptiska, arabiska, norska, rövarspråket, baklängesspråket... you name it! Just det! Ett par tusen sladdar också. Ingen aning till vad. Bra att spara om man kommer på till vad.

• Skolböcker/häften; jag har kvar min Ekonomi-syllabus! SJUUUKT. SLÄNGSLÄNGSLÄNG! Fast.... kanske kan få användning för den i framtiden? I denna kategori inkluderas även häfte om skiss-teknik, ett fåtal böcker man har glömt att lämna tillbaka och inte vågar lämna tillbaka numera för det har gått 3 år, lite gamla uppsatser (Extended Essay - klart som tusan att man vill spara sin lilla älskling!)... osv...

Lite städmusik om någon känner sig inspirerad av detta inlägg:

OPROFESSIONELLT

Jag är lite besviken på en av mina favoritlärare från gymnasietiden. Hur kan man vara så otroligt klumpig på att uttrycka sig? Eller var det med mening?

Det handlar inte om mig, men om min syster. Min syster, som bytte program, bad sin gamla lärare inom ett ämne att skicka ett skriftligt utlåtande om hur hon låg till som elev till den nya läraren inom samma ämne. Den nuvarande läraren fick pappret och min syster fick det uppläst för sig. En del av "betyget" var verkligen på gränsen till förolämpande. Det var uttryckt på ett sätt, att min syster att fortfarande går och grubblar över det. Hon är upprörd över det och ledsen, för hon håller inte med att hennes avsikter var de som läraren påstod. 

Hur hon egentligen var som elev, eller inte var, rör mig inte i ryggen. Men just formuleringen var en sådan som t.o.m. upprör mig, och skulle uppröra vilken annan människa som helst. Det var elakt. Och jag blir besviken. Man har ju som en elev, under 3 år, skapat en bild av läraren. Ja, man nästan höjde läraren till skyarna för den person denne var och för de förutsättningar denne gav mig att få bra betyg (i ett helvetiskt utbildningssystem). Nu var detta misstag läraren gjorde ganska litet men fortfarande otroligt klumpigt, otroligt oprofessionellt. När man har att göra med en 16-åring borde man veta bättre. I den åldern är man fortfarande osäker och man tar verkligen till sig allt vad folk har att säga om en. Sådan var i alla fall jag. Det hade varit lätt att istället bara skriva "Hon ansträngde sig inte så mycket."

Men sedan kanske läraren bara hade en dålig dag och var lite butter. Jag hoppas det var så.

ERBJUDANDE! SWEDISH MASSAGE - 0 SEK - ENDAST IDAG!

Är hemma igen efter en väldigt trevlig kväll i Karlstad med kompisgänget a.k.a. Hasse, Raffe, Munkenskunken, Biffen, Anse och Wilsen. Vi inledde med en liten (stor) middag med diskussioner om allt mellan himmel och jord. Bl.a. om påven är ond eller ej. Om politik och goda talare. Om otrevliga kunder och om maten. Sedan flöt vi vidare in till nattklubben genom en hemlig V.I.P. igång som inte alls var en V.I.P. ingång utan bara en smidigare ingång för restaurangbesökarna men den lilla detaljen är väldigt, väldigt oviktig. Så det var en V.I.P. ingång. ;) Lite dricka drinkar, lite sucka över nostalgi-känslor och lite dansa livcykeln sedan skildes vi åt för kvällen. Lite lyckligare. Lite socialt friskare.

Men nu till huvudpunkten i detta inlägg. Jag ramlade ner för trappan här hemma idag. Hela trappan. Föll redan vid första trappsteget. Det gjorde så sjukt ont (brant trappa) men efteråt var det mest bara chocken. Jag låg nedanför trappan och grät p.g.a. chocken. Jaja, lite skön (???) ryggmassage (och rumpmassage och huvudmassage) skadar ju aldrig. Och ett lillfinger storlek större är ju bara charmigt. Men hörni, kanske är det det här som är Swedish Massage? Ni vet, den, för svenskar, okända massagen som spa:s utomlands marknadsför så starkt.

DANGEROUS BUSINESS

Positiva nyheter. Har kommit igång med vårträningen nu, känner jag. Ikväll var jag ute och sprang en liten runda i mörkret. Skönt!

Förresten, apropå löpning, den senaste veckan har jag läst om 2 dödsfall som liknade varandra väldigt mycket: 

Det första handlade om någon kvinna i Alaska som var ute och sprang till musiken från sin iPOD. Tyvärr, p.g.a. sin iPOD hörde hon inte när ett gäng vargar närmade sig henne för att sedan sluka henne. (Värsta Rödluvan-storyn! - i modern tappning)

Det andra dödsfallet skedde då en man (kommer ej ihåg var - också i U.S.A. tror jag..) var ute och sprang till musiken från sin iPOD. Tyvärr, p.g.a. sin iPOD hörde han inte när ett litet plan närmade sig honom bakifrån och körde över honom. Nödlandning tror jag det var. Men återigen är detaljerna lite suddiga.

Idag läste jag på en löpsedel att den varg som har dödat 40 får i Norge, nu är i Värmland!!! Men jag bara skrattade och tänkte... vilken tur att jag inte har en iPOD, jag som gillar att springa så mycket! ;)

HEJ TOMTEGUBBAR, SLÅ I GLASEN, OCH LÅT OSS LUSTIGA VARA

Jag är mycket väl medveten om att jag nästan borde döpa denna blogg till något i stil med "Sagan om min mamma" istället för det nuvarande "Destination Unknown". För faktum är att jag skriver alltför ofta om min mamma, och alltför sällan om de framtidsplaner/resor som min bloggtitel egentligen refererar till. Men nu är det så att min mamma är en sann källa för skratt (ibland).

Ikväll var det återigen dags för.. tam-tam-tam... Melodifestivalen. Ni kära vänner som är involverade i denna show kommer kanske finna ett visst nöje i att läsa följande (som utspelade sig medan vi/familjen satt och tittade på showen).

~3 minuter in i showen. Ungefär precis när Manboy har sprungit ut på trappan.

A: Ja, dom kör stort på boxingtema ikväll.

Jag: Jaa..

Mamma (och genuint förvånad!!!): Va? Jag trodde det var tomtar!

Om inte detta illustrerar mammas totalt icke-existerande intresse för sport, så vet jag inte vad..

Ps1. Åh! Stackars Måns. Har en känsla av att hans nya smeknamn kommer förfölja honom ett tag framöver. F-n ta Stallone.

Ps2. Jag hejade SÅ mycket på Salem Al Fakir. Tänk att han skrev låten och musiken helt själv. Behöver jag säga att jag blev SÅ besviken när han inte vann? Lilla Salem. Och visst var det Björn Gustafsson på scenen som spelade piano?

Ps3. Förtjänar egentligen ett eget inlägg men tar det här och nu. En granne och grannes hund var på besök ikväll. Detta precis efter middagen. Hunden tittade med stora ögon på den kryddstarka köttfärssåsen, som jag höll på att plocka undan, och slickade sig om munnen. Inte kunde jag säga nej till sådana ögon, så hunden fick sig en portion kryddad sås. Grannen och mamma går iväg på en rundtur i huset medan hunden, jag och A stannar kvar i köket. 

A (till hunden): Ja-a, var det gott med köttfärssås? Nu får du gå hem och fisa X i ansiktet. Definitionen av grannsämja?

HJÄLP MIG

Jag är begravd i böcker. Jag sagt det förut och säger det igen; någon borde uppfinna ett chip som man kan stoppa i ett uttag i huvudet och så kan man allt man behöver veta. Ungefär som med minneskort och datorer. Lite härligt science fiction sådär.

FLYTTAT

Okej, jag vill bara meddela att jag har flyttat!

Numera kan ni nå mig i rummet mittemot. Ja, nej, nu var det ingen enastående flytt jag pratade om. Men ni vet, man vill ju ge ett intryck av att man är bättre än vad man egentligen är. Men jag är åtminstone bra. Jag har ju hjälpt till att renovera rummet. Slipat, slipat & SLIPAT. Åh, det är så snyggt! :) Får se om jag laddar upp en bild någon gång i framtiden. Tänk er ett romantiskt vindsrum med sjöutsikt.. :)

Livet går vidare iallafall. Jag går med endast två saker i huvudet. Och de sätter press på mig.

Har förresten vägt lite saker.
Väska: 5 kg.
Dator + datorväska: 3,5 kg.
Återstående vikt: 19,5 kg.
Slutsats: #%4jedb]^*Qjhfghfg!!!!!! :/

PARTY WIZ ZE CROOKERS ZO WHAT THE F

:) Jag vet att ni vill kolla in

Crookers ft. Yelle - Cooler Couleur

Crookers ft. Carrie - Have Mercy

...men kanske även

• Crookers ft. Carla-Marie & Kardinal Offishall - Put Your Hands On Me
• Crookers ft. Kelis - No Security
• Crookers ft. Miike Snow - Remedy

Crookers-feber? Ja.

JAG HAR FORTFARANDE HOPPET KVAR (OM EN SÅNGKARRIÄR)

Varje gång jag hör U2-låten I Still Haven't Found What I'm Looking For får jag en flashback. Ni vet, man associerar olika låtar med olika delar av ens liv. Jag sitter och lyssnar på den nu, förstår ni.

I mellanstadiet, någon gång, fick vi på vår musiklektion dela upp oss i olika grupper. Vi fick en uppgift. Vi skulle skapa en ny låttext/refräng (och musik om vi ville det). Jag och min vän bestämde oss för att fila på en ny text till en redan befintlig melodi. Här kommer I Still Haven't Found What I'm Looking For in i bilden. Så där satt vi och försökte vara kreativa. Jag minns inte helt vad vi hittade på - men U2s refräng ersatte vi med något i stil med "Jag har foooortfarande hoppet kvaaar." 

Efter att alla hade skrivit färdigt "sina" låtar skulle alla i klassen framträda. Sagt och gjort. Detta följdes utav en omröstning av bästa låt. En omröstning som vi vann! Åh, vad vi var stolta och kände oss bra - jag och min kompis.

Ja, faktum är att vi kände oss så himla duktiga att vi en hel sommar satt och knåpade ihop text till hela melodin. Och vi kände oss så himla duktiga att vi sedan spelade in låten på dator.

Nu i efterhand så här, inser man ju att vi kaaanske inte var sådär jätteduktiga trots allt. Snarare ganska töntiga. Men jösses vad jag önskar att jag hade kvar den inspelningen. Skulle vara underbart att höra på igen - trots den B-iga texten och våra usla sångröster. :)

HAA LLELUJA!

Mitt bankkort fungerar nu. Det var på tiden måste jag säga. 2 månader tog det alltså. Och nu, nu är det inte långt kvar. Vi har tåg! Vi har flyg! Vi har boende för 2 veckor! Vi har viljan! Vi har inte en aning om vad som blir! Ja nu hhhjäklar.

KLAGOLISTA

Det tycks att Gud där uppe i himmelen inte vill att jag ska få mitt bankkort. Jag var till notarien för att skriva på kontraktet. Jag blev inte insläppt. Mina tår var stelfrusna och jag blev inte insläppt. Dumma sekreterare som inte släppte in mig. "Kom tillbaks på måndag" sa hon.

Internet har slutat fungera hemma hos oss. Jag som lever med distansstudier för tillfället är beroende av internet. Skit. Nu sitter jag i alla fall på mammsens kontor.

Jag har precis läst en av de sämre böckerna någonsin. Disgrace. Handlar om post-Apartheiden i Sydafrika. Eller snarare om en pervers 52-årig man som tror att han är Byron. Vann Nobelpriset i litteratur 2003. Klart den gjorde. De lyckas alltid välja "svåra" böcker. Sådana som man måste analysera i 100 år, plus läsa 15 gånger för att kunna uppskatta. Nej, tacka vet jag Mio, min Mio - som jag för övrigt läste i måndags. I och för sig, enligt IB, kan man analysera sönder barnböcker också. Men IB struntar jag i numera.

I HAVE GROWN OUT OF IT

När jag postade detta inlägg trodde jag att inte att sådant längre kunde ske. Men precis sådär ser det ut just nu. Fascinerande. Och så har vi min mamma dårå. Som är lika fascinerande.

Jag kommer in i vardagsrummet. Efter en stund reser sig från soffan mamma för att gå.

Hon suckar: Åh, vad Trött jag är!

Jag: Jasså, vad har du gjort idag då?

Hon går till fönstret och pekar ut. Jag kikar ut. Där ligger den alltid orörda snön i omrörd och med stora gropar i snötäcket.

Hon: Jag har simmat i snön. Det var så skönt - jag föll och det var SÅ mjukt. Och jag bara simmade och simmade. Du borde prova!

I fredags övergav jag de värmländska skogarna återigen, för en kväll i Karlstad, och denna gång på Koriander. Men den kvällen var inget att hänga i julgranen. Kanske var jag inte på humör (vilket ofta är fallet i vintertid - heja myskvällar med Sweeney Todd och B&J!), kanske gillar jag inte the Karlstad way of partying (intetsägande) eller så var det vinet (jag blir en trött zombie). Dock ser jag fram emot Korvens och Munkens 40-års helg. Sakna, sakna, sakna! :)

SAGAN OM DET MYSTISKA PAKETET

Är ni nyfikna på vad det okända paketet innehöll nu då? Det innehöll en biljett till Australien - tur - ingen retur. Jo, men visst gjorde den det! :)

Och min näsa växer sig lite längre. Nja, paketet innehöll mitt estniska bankkort (och det skulle ju kunna betala för en resa till Australien.. nästan... kanske...). Jag förstår inte varför de skulle skicka kuvertet till ICA... säkerhetsskäl antar jag. Man måste ju visa leg för att hämta ut bankkortet. Men de svenska bankerna skickar ju bankkort till brevlådan?? 

I alla fall. Nu ska jag ta mig till någon advokatbyrå i Kstad som har en notarie som ska intyga att jag är jag, när jag skriver på avtalet. Sedan ska avtalet skickas tillbaka. Sedan ska något svenskt ministerium intyga att notarien existerar, och seeeedan kan jag äntligen använda mitt kort.. puh. Jäkla krångel.

Inte bara bankväsendet som krånglar. Även varmvattenberedaren vår. Jag fick duscha i iskallt vatten imorse. Livet är hårt. ;)

Men jag måste säga det att folket på Swedbank i Estland är galet artiga. Åtminstone de jag har haft kontakt med. "please accept my most sincere apologies for...", "looking forward to your answer", "I would kindly ask you to ignore my previous letter", etc. Men det är trevligt med serviceinriktade människor. Inte jättevanligt att man stöter på det i Estland.

SPÄNNING I VARDAGEN

Det händer inte mycket spännande i mitt liv kan jag berätta för er. Jag kan inte ens se det lilla spännande i små vardagssituationer, som vissa andra (läs Munken) kan. Typ att chefen ger en molusker att tugga på för att han har "tycka-synd-om-dig"-känslor. Jag har inte ens en chef. Jag får inte punka i bildäcken, som vissa andra (läs Hasse), nej, jag har ju inte ens ett körkort. Jag partajar inte med en supermystisk kille som visar sig vara raka motsatsen av den bild man har målat upp av honom (läs Raffe), nej, jag känner inte ens en supermystisk kille. Inte har jag ens spänningen av att försova mig (läs Grete) då jag inte ens har behovet av att slå på larmet.

Men mitt i all denna ospänning (om man kan kalla det så) har mystik dykt upp. I form av 2 sms.

1. Sms som handlar om en party-ställe här i hemorten, som jag inte förstår hur det har kommit till min mobil. Jag har inte anmält mig till något sådant nyhetsbrev... (okej, hur spännande på en skala... egentligen?)

2. Sms som hävdar att mitt paket har kommit till ICA.. men jag har inte beställt någonting... det är inte min födelsedag, det är inte jul, jag har inte deltagit i någon tävling... ett mysterium. Kanske någon släkting i Estland som skickat ett försenad julklapp? Jo, men där har vi det.

Min spänning i vardagen kommer genom ketchupeffekten; ingenting, ingenting, ingenting, splash!

SORGLIGT MEN SANT

Ikväll var det alltså dags igen. Melodifestivalen. Den enda festival som mamma har ett starkt engagemang i. Festivalen som hon tvingar oss, familjemedlemmar, att titta på - varje år! Okej, jag kan kanske inte bara skylla allt på henne. Det har ju trots allt blivit en årlig tradition i vår familj. Men en årlig tradition som endast upprätthålls av just min moders starka intresse i pinsamt dålig musik (för det mesta - pauline var helt ok)

Hursomhelst, vi sitter där, och kollar, och skrattar åt showerna och diskuterar vilka vi tror ska gå vidare och suckar och blahablahablaha..

Under kvällen inom loppet av 5 minuter utspelar sig följande:

Mamma: Titta där, tjejer som gråter i publiken...

Jag: Men det är ju hans tjej, Molly Sandén. Hon är med i Let's Dance. 

A: Får jag fråga vad det är? Let's Dance.

Jag: Skojar du? Hon har förresten även varit med i Lilla Melodifestivalen... och jag tror i vanliga Melodifestivalen också... jo, det har hon, förra året.

...

A: Hon där Pauline har jag inte hört talas om...

Jag: Jo, men hon är väl rätt känd.. hon har haft en ganska stor hit i radio...

...

A: Vem är det där? Måns?

Mamma: Men det är väl han som var med i Idol, kom 2:a?

Jag: Ja, precis, men han åkte nog ut tidigare t.o.m. Men han vann Let's Dance.

...

Var fasiken kommer all denna oväsentliga information från? Varför kan jag allt det där? Otroligt pinsamt! Skulle hellre besitta kunskaper i politik och partiers ståndpunkt i olika samhällsfrågor än den här struntkunskapen.

ALLA HJÄRTANS DAG... EH.. HÅR...

Förresten, på tal om Alice i Underlandet... jag tror någon har lekt lite copycat. Kan ni se likheten?

Hjärter Dam: 

Chanel Haute Couture Spring 2010:

ALICE! YOU'RE TERRIBLY LATE, YOU KNOW. NAUGHTY.

Jaaaaaag måsteee seeeeeeeeeee! Tim Burtons Alice i Underlandet. Älskar Tim Burton. Tim Burton inklusive Johnny Depp är ännu bättre! :)

There is a place. Like no place on Earth. A land full of wonder, mystery, and danger!

Some say to survive it: You need to be as mad as a hatter. - Which luckily I am.

Var dock inte jätteimponerad av Avatar, som jag såg i fredags. Väldigt amerikansk. Effekterna var häftiga och det fanns väl en fin tanke med storyn, men vissa (otroligt klyschiga) repliker gav mig rysningar... Repliker i stil med: "Let's get this over and done with - I wanna be home for dinner!"

13.04.10

So it is settled then. Den 13:e april 2010 händer något spännande. De flesta vet nog vad jag talar om. Men för er som inte vet så får ni en liten ledtråd:

YES, WE ARE ALL...

...addicted to Facebook. :))

ON TOP OF THE WORLD

IIIIII, jag är SÅ glad. Fick VG i Konstkursen. Det var sista delkursen som avgjorde det hela, och jag trodde det bara skulle bli ett G där. :))

Jag vet inte varför, men jag har det mycket lättare för mig på universitetsnivå än vad jag hade på "IB nivå". Jag har börjat en annan kurs nu och jag känner mig fortfarande "on top of the world." Kanske för att det bara är A kurser (mycket troligt) Men är det kanske även så att jag har en annan inställning nu... mer självsäker? Att klara IB fick mig att förstå att jag kan klara allt. Well, nästan allt. 

Det finns fortfarande stunder då jag misslyckas. Typ igår när jag råkade tvätta tv-dosan och krympa 2 kuddfodral som inte tål maskintvätt.

Fast på ett sätt var det inget misslyckande - dosan fungerade lika bra efteråt.. om inte bättre! ;)

Min lilla lekmodul som jag formgivit. Balansbräda/hyllmodul.

Undrar dock vilket barn som skulle vilja leka med den. Inte jag i alla fall. ^^

DAGENS HMM M.M.

Denna dag hände något ganska så oväntat... idag när jag stod och väntade på tåget funderade jag nämligen över landet Sverige och att vi ändå har det j-vligt bra här för det mesta. Vardagstempot ligger på en trevlig mellanmjölksnivå, det är otroligt bra standard på hus och lägenheter, det är rent, vi får betalt för att plugga, vi har gratis sjukvård osv. Jag som alltid endast ser det negativa med Sverige, blev väldigt förvånad över denna oväntade optimistiska sida av mig själv.

But now to the important stuff: "Dagens Hmm". (ett nytt begrepp som fr.o.m. nu används när jag betraktar anmärkningsvärda situationer/händelser/föremål i vardagen)

1. Hmm, jag har en ganska stor skuld till biblioteket. :S

2. Hmm, jag har inte tillgång till mina pengar då utlandsbankkontokortets giltighetstid tog slut och bankomaten åt upp kortet. :(

3. Hmm, jag behöver dom pengarna. (dels för att betala skulden)

4. Hmm, jag tror jag såg Telia-brorsan/sonen idag. Ni vet han blonda. Kändisspotting på hög nivå.

5. Hmm, jag tjuvlyssnade på tågstationen idag. En tjej som hade fem [5] (!!!) jobb. Jag har noll [0] jobb. Jag känner mig värdelös.

Så gott folk, summa summarum: Sverige suger nog ändå.

Kanske skall man flytta snart?

OCH DU KAN FÅ MIN AUTOGRAF OCKSÅ!

Duschinstallerare: Sådär! Nu är jag färdig med duschen - men jag skulle behöva numret till din mamma... hon pratade någonting om att flytta tvättmaskinen till källaren...

Jag: Javisst.. du kan ringa på vår telefon om du vill?

Duschinstallerare: Nja, jag kan ta det på mobilen här..

Jag: Okej. Eh, numret är 070-xxx xx xx... Eller vänta! Fel!... eheheh.. det är ju mitt nummer...  070-yyy yy yy är hennes nummer... Ehe... jag är så van vid att ge mitt nummer...

(Jag kan ha fel, men lät jag inte otroligt självgod; "jag är så van vid att ge mitt nummer"?)

UNDERBART

Skapad av Karin Broos

Sådär. Snart en hel termin avklarad. Bara 3 "lektioner" till i Konst & Design kursen. Det här trodde jag inte om mig själv, plugg direkt efter IB, så jag är rätt nöjd. Plus att jag halkade in på en sån "rätt" kurs. Wow! Nu när jag ser tillbaka till terminen som har varit har jag lärt mig så himla mycket och - klyshigt nog - en ny värld har öppnat sig för mig. Det har varit underbart att lära sig ett nytt tankesätt och det har varit underbart att teckna av nakna människor. :) 

Vad jag har för mig i slutet av nästa vecka har jag ingen aning om. Läskigt. Eller tja.. underbart!

Nej fy, vad allt ska vara underbart i detta inlägg. Ska försöka balansera det lite...

Jag HATAR... öl, att frysa, att snarka på tåg och att tvingas vakna när man vill sova minst 2 timmar till. :)

LIVSFÖRÄNDRANDE!

1. Det var inte väldigt länge sedan som jag upptäckte något som kom att ändra mitt liv för alltid! Ni vet kaviartuber, majonästuber och vissa tandkrämstuber som har aluminium i öppningen för att garantera en oanvänd produkt? Jag har alltid haft lite trubbel att öppna dessa tuber (pillat med kniv, gaffel osv). Men för ett par månader sedan fick jag reda på att man ska skuva av locket, vända på det och sticka hål med locket! Jag blev helt överlycklig den stund jag fick reda på detta och insåg snabbt vilket otrolig bubbla jag har levt i. Nu för tiden blir det ju mycket kaviar... ;)

2. Kama. Det här är ett estninskt livsmedel - pulver av korn, havre, råg och ärtor som man kan blanda ner i bl.a. fil eller yoghurt. Jag älskar det och det är nyttigt. Men det finns inte att köpa i Sverige. Så det var ett hallelujah-moment när mamma kom hem från Sthlm igår med en massa Kama (som hon fått av släkt på besök). 

3. Ojojoj. Det här är något som jag alltid velat ha, men liksom inte vetat om att jag velat ha. Ni kanske anar vad jag talar om. Är alltså numera en stolt ägarinna av en fickplunta! Alla de gånger man har suttit på tråkiga föreläsningar och känt att 'nu skulle det sitta bra med en klunk.' Eller när man beger sig ut på en promenad i 20 minus och vill ha något värmande för både knopp och kropp. Ja ni.. dessa tider av längtan är nu över. (Sedan att detta var en billig plunta som man fick på köpet när man handlade Whiskey, och som mamma inte hade någon användning för, och jag ville ha för att känna mig cool, vilket jag i och för sig gjorde ända tills jag insåg att jag är under 20 och inte har resurserna för att fylla den, kan vi väl bortse från? - Tur att Raffe fyller 20 snart. Det gäller att vara strategisk när man väljer kompisar, hörni. Speciellt när man bor i Sverige och är under 20. Så här sitter jag nu med en tom fickplunta. Kanske kan fylla den med något annat... te?)

I LIKE 'EM CHUNKY CHUNKY CHUNKY

Den här sitter jag och lyssnar på i Spotify.. från filmen Madagaskar 2. :))

LÄS INTE. PESSIMISMEN FLÖDAR.

Pjuuuuuuuuuuuuuuuh! Jag är sååååå otroligt trött! Idag var första skoldagen efter lovet... och det började med ett seminarium. Vi håller bl.a. på med design för hållbar utveckling och min grupp skulle främst plugga på om hur kulturen påverkar designen... ni vet, den massiva konsumtionen och kommersialismen &c, &c. Usch! Jag blir orolig av att läsa om samhällets överdrivna konsumtion och det värsta är ju att man själv är en del av det... :/ Shoppar kläder, skor, saker hit och dit. Nej, det var ingen hit att börja med ett sådant ämne pang på efter julen (som är den mest kommersiella högtiden på året typ). 

Nej, nu blundar vi för masskonsumtionen, miljöförstörelsen, växthuseffekten och allt sånt där. Hallå, vaddå växthuseffekten???? Det är ju för tusan 20 minus ute. Det hänger istappar i näsborrarna på mig, mina ögon fryser igen när jag ska blinka och folk misstar ständigt mig för Rudolf Med Röda Mulen - inomhus som utomhus. BRRRR! Gå ut och sätt på era bilar på tomgång, snälla människor!

Ja...

...och Gott Nytt År också!!! (i efterskott) Nyår var bra och ändå ganska lugn. Kort sammanfattning av 2009 för min del; Sliiiiiiiiitsliiiiiiiiiiiitsliiiiiiiiiiit, studenten och galna resor! :)

Glammigt nyårskäk.

Haha, fan vad jag är värdelös på att blogga. Hmm.. ska väl försöka fortsätta på min Paris/London-oktologi snart.. eller något...