Igår fick jag verkligen en "småstadtjejerna kommer till storstan"-känsla. Våran lilla svensk-trio skulle ut på en klubb här i London. Vi som gillar att vara ekonomiska hittade en klubb med gratis inträde för tjejer. Vi hittade den på internet alltså. Men när vi väl kom dit, hittade vi den inte.
Istället betalade vi 10 pund för att gå in på ett annat ställe, på samma område. Nyfikna och förväntansfulla insåg vi ganska snabbt att vi hade stigit in ett litet diktator-samhälle. Direkt när vi kom in skulle de kontrollera våra väskor. Sedan slussades vi vidare mot kassan och garderoben, där det gavs order om att hålla sig så tätt intill väggen som möjligt. Stora vakter fanns precis överallt. När vi väl kom in till baren, andades vi ut för att vi hade klarat oss in. Ungefär som när man spelar tv-spel och klarar en nivå. Men lyckan var inte långvarig. Vi tänkte hitta ett bord att sätta oss vid men nej, nej, för att sitta ner skulle man behöva spendera minst 500 pund(!!) under kvällen.
Vi löste problemet med alkohol istället. I baren beställde vi varsin drink. Alla tre 14 pund fattigare men lite lyckligare. Vi stod med våra drinkar, kände oss äntligen ganska "safe" när bartendern marscherade fram till oss och talade bestämt om för oss att det inte var tillåtet att hänga vid baren.
Den klubben var inte riktigt "my cup of tea" så att säga. Och även om vi inte passade in där, måste jag säga att killen, som verkade vara chef där, en kort liten asiat-diktator, såg ut att vara handgjord för det stället.
bamboo pillow king
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar