Sådär.
Nu har jag återhämtat mig efter Paris- och Londonresan. Efter dryga 2 veckor. Det var bra och roligt, men när jag får frågan "Hur var nu resan? Vad gjorde ni?" och jag svarar "Jag minns inte." känner jag mig ganska dum. För faktum är att jag har svårt att minnas alla detaljer. Och NEJ! Det beror inte på överdriven alkoholkonsumption. Paris och London är två helt enorma städer. För att vinna så mycket som möjligt utav resan försökte Raffe och jag hinna med så mycket vi bara kunde. Det var riktigt intensivt och vi levde verkligen upp till vårat resemotto "Sova kan man göra när man är död." Så min minneslucka beror nog på sömnbrist och en ofantlig mängd turistaktiviteter utspridda på en begränsad tid.
Trots detta, hann jag aldrig få en riktig uppfattning av Paris då vi endast spenderade 2 dagar där. Krävs mer än så för en sådan stad. London blev jag kär i. Men jag kände mig inte "färdig" med London heller.
I alla fall, tänkte ge en liten återberättelse av resan här på bloggen. På så sätt tvingas jag reflektera lite över vad vi egentligen gjorde. Men don't worry! Jag kommer skriva det bitvis, så slipper ni läsa en uppsats. För vem orkar läsa en Extended Essay på jullovet? (Det här inlägget blev dock nästan en EE.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar