HEJ TOMTEGUBBAR, SLÅ I GLASEN, OCH LÅT OSS LUSTIGA VARA

Jag är mycket väl medveten om att jag nästan borde döpa denna blogg till något i stil med "Sagan om min mamma" istället för det nuvarande "Destination Unknown". För faktum är att jag skriver alltför ofta om min mamma, och alltför sällan om de framtidsplaner/resor som min bloggtitel egentligen refererar till. Men nu är det så att min mamma är en sann källa för skratt (ibland).

Ikväll var det återigen dags för.. tam-tam-tam... Melodifestivalen. Ni kära vänner som är involverade i denna show kommer kanske finna ett visst nöje i att läsa följande (som utspelade sig medan vi/familjen satt och tittade på showen).

~3 minuter in i showen. Ungefär precis när Manboy har sprungit ut på trappan.

A: Ja, dom kör stort på boxingtema ikväll.

Jag: Jaa..

Mamma (och genuint förvånad!!!): Va? Jag trodde det var tomtar!

Om inte detta illustrerar mammas totalt icke-existerande intresse för sport, så vet jag inte vad..

Ps1. Åh! Stackars Måns. Har en känsla av att hans nya smeknamn kommer förfölja honom ett tag framöver. F-n ta Stallone.

Ps2. Jag hejade SÅ mycket på Salem Al Fakir. Tänk att han skrev låten och musiken helt själv. Behöver jag säga att jag blev SÅ besviken när han inte vann? Lilla Salem. Och visst var det Björn Gustafsson på scenen som spelade piano?

Ps3. Förtjänar egentligen ett eget inlägg men tar det här och nu. En granne och grannes hund var på besök ikväll. Detta precis efter middagen. Hunden tittade med stora ögon på den kryddstarka köttfärssåsen, som jag höll på att plocka undan, och slickade sig om munnen. Inte kunde jag säga nej till sådana ögon, så hunden fick sig en portion kryddad sås. Grannen och mamma går iväg på en rundtur i huset medan hunden, jag och A stannar kvar i köket. 

A (till hunden): Ja-a, var det gott med köttfärssås? Nu får du gå hem och fisa X i ansiktet. Definitionen av grannsämja?

HJÄLP MIG

Jag är begravd i böcker. Jag sagt det förut och säger det igen; någon borde uppfinna ett chip som man kan stoppa i ett uttag i huvudet och så kan man allt man behöver veta. Ungefär som med minneskort och datorer. Lite härligt science fiction sådär.

FLYTTAT

Okej, jag vill bara meddela att jag har flyttat!

Numera kan ni nå mig i rummet mittemot. Ja, nej, nu var det ingen enastående flytt jag pratade om. Men ni vet, man vill ju ge ett intryck av att man är bättre än vad man egentligen är. Men jag är åtminstone bra. Jag har ju hjälpt till att renovera rummet. Slipat, slipat & SLIPAT. Åh, det är så snyggt! :) Får se om jag laddar upp en bild någon gång i framtiden. Tänk er ett romantiskt vindsrum med sjöutsikt.. :)

Livet går vidare iallafall. Jag går med endast två saker i huvudet. Och de sätter press på mig.

Har förresten vägt lite saker.
Väska: 5 kg.
Dator + datorväska: 3,5 kg.
Återstående vikt: 19,5 kg.
Slutsats: #%4jedb]^*Qjhfghfg!!!!!! :/

PARTY WIZ ZE CROOKERS ZO WHAT THE F

:) Jag vet att ni vill kolla in

Crookers ft. Yelle - Cooler Couleur

Crookers ft. Carrie - Have Mercy

...men kanske även

• Crookers ft. Carla-Marie & Kardinal Offishall - Put Your Hands On Me
• Crookers ft. Kelis - No Security
• Crookers ft. Miike Snow - Remedy

Crookers-feber? Ja.

JAG HAR FORTFARANDE HOPPET KVAR (OM EN SÅNGKARRIÄR)

Varje gång jag hör U2-låten I Still Haven't Found What I'm Looking For får jag en flashback. Ni vet, man associerar olika låtar med olika delar av ens liv. Jag sitter och lyssnar på den nu, förstår ni.

I mellanstadiet, någon gång, fick vi på vår musiklektion dela upp oss i olika grupper. Vi fick en uppgift. Vi skulle skapa en ny låttext/refräng (och musik om vi ville det). Jag och min vän bestämde oss för att fila på en ny text till en redan befintlig melodi. Här kommer I Still Haven't Found What I'm Looking For in i bilden. Så där satt vi och försökte vara kreativa. Jag minns inte helt vad vi hittade på - men U2s refräng ersatte vi med något i stil med "Jag har foooortfarande hoppet kvaaar." 

Efter att alla hade skrivit färdigt "sina" låtar skulle alla i klassen framträda. Sagt och gjort. Detta följdes utav en omröstning av bästa låt. En omröstning som vi vann! Åh, vad vi var stolta och kände oss bra - jag och min kompis.

Ja, faktum är att vi kände oss så himla duktiga att vi en hel sommar satt och knåpade ihop text till hela melodin. Och vi kände oss så himla duktiga att vi sedan spelade in låten på dator.

Nu i efterhand så här, inser man ju att vi kaaanske inte var sådär jätteduktiga trots allt. Snarare ganska töntiga. Men jösses vad jag önskar att jag hade kvar den inspelningen. Skulle vara underbart att höra på igen - trots den B-iga texten och våra usla sångröster. :)

HAA LLELUJA!

Mitt bankkort fungerar nu. Det var på tiden måste jag säga. 2 månader tog det alltså. Och nu, nu är det inte långt kvar. Vi har tåg! Vi har flyg! Vi har boende för 2 veckor! Vi har viljan! Vi har inte en aning om vad som blir! Ja nu hhhjäklar.

KLAGOLISTA

Det tycks att Gud där uppe i himmelen inte vill att jag ska få mitt bankkort. Jag var till notarien för att skriva på kontraktet. Jag blev inte insläppt. Mina tår var stelfrusna och jag blev inte insläppt. Dumma sekreterare som inte släppte in mig. "Kom tillbaks på måndag" sa hon.

Internet har slutat fungera hemma hos oss. Jag som lever med distansstudier för tillfället är beroende av internet. Skit. Nu sitter jag i alla fall på mammsens kontor.

Jag har precis läst en av de sämre böckerna någonsin. Disgrace. Handlar om post-Apartheiden i Sydafrika. Eller snarare om en pervers 52-årig man som tror att han är Byron. Vann Nobelpriset i litteratur 2003. Klart den gjorde. De lyckas alltid välja "svåra" böcker. Sådana som man måste analysera i 100 år, plus läsa 15 gånger för att kunna uppskatta. Nej, tacka vet jag Mio, min Mio - som jag för övrigt läste i måndags. I och för sig, enligt IB, kan man analysera sönder barnböcker också. Men IB struntar jag i numera.